Sverige halkar efter - kan bli ett fattigt land

Sverige förväntas i år ha lägst tillväxt i hela EU. Detta är dock långt ifrån en ny situation. Sverige har under flera år sjunkit som en sten i den europeiska tillväxtligan.

Ekonomin är på allas läppar i dessa tider. Pengarna i plånboken räcker till allt mindre och oron över prisökningar, räntehöjningar och huruvida elpriserna ska sticka iväg igen håller många vakna om natten.

Enligt EU-kommissionens prognos förväntas Sverige i år ha lägst tillväxt i hela EU. Detta är dock långt ifrån en ny situation. Sverige har under flera år sjunkit som en sten i den europeiska tillväxtligan, eftersom den förra socialdemokratiska regeringen inte prioriterade jobb och tillväxt. Ett annat resultat av deras åtta år vid makten är att vi nu dras med EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Det finns med andra ord mycket att reda upp för regeringen Kristersson.

Den moderatledda regeringen försöker på kort sikt göra allt för att stötta medborgare och företag. Elstödet, lägre drivmedelspriser och riktade stöd till barnfamiljer med små marginaler kommer mildra krisen för de mest utsatta. Men vi inser att det enda sättet att långsiktigt förbättra situationen är djupgående strukturreformer som stärker Sveriges konkurrenskraft.

Produktiviteten, det vill säga hur effektivt vi producerar varor och tjänster, måste förbättras. Sveriges årliga produktivitetsökning har minskat med två tredjedelar, och är för de senaste tio åren under en procent i genomsnitt. Vi blir omsprungna av vassare konkurrentländer och om trenden försätter blir vi ett fattigt land.

Därför tillsatte regeringen en produktivitetskommission i slutet av april. Kommissionens syfte är att ta fram förslag för att stärka produktiviteten i såväl privat som offentlig sektor. Genom en högre produktivitet får vi fler och bättre varor och tjänster för varje arbetstimme. Samtidigt kan vi maximera nyttan av varje skattekrona i den offentliga sektorn och kan i gengäld minska skattetrycket, vilket skulle sätta ytterligare fart på tillväxtspiralen.

Kommissionen kommer se över en rad områden men det allra viktigaste är näringslivets villkor. Högsta prioritet borde vara att minska regelbördan för svenska småföretagare, så att de helhjärtat kan fokusera på att bedriva sin verksamhet och inte behöver hantera en aldrig sinande ström av pappersarbete.

Nästan en halv miljon svenskar är egenföretagare och ungefär var tredje anställd i Sverige jobbar i ett småföretag. Småföretagen representerar därmed vår största potential för att stärka produktiviteten, skapa jobb och boosta tillväxten - till gagn för hela landet.

Det enda sättet att långsiktigt förbättra situationen är djupgående strukturreformer som stärker Sveriges konkurrenskraft. Vi blir omsprungna av vassare konkurrentländer och om trenden försätter blir vi ett fattigt land.

Annette Carlson, oppositionsråd i Borås Stad

Jörgen Warborn, Europaparlamentariker samt kandidat i EU-valet 2024.